Mitt första möte med Nisse Renman var vid sångstunden under Svenska Kyrkans barntimmar i Hamburg. Vid ett tillfälle hade jag med mig mina vetenskapliga texter som jag i vanlig ordning aldrig blir klara med i tid. Det väckte Nisses intresse och han bad mig hålla en vetenskaplig predikan vid en Familjegudtjänst i kyrkan. Titeln på mitt framförande var ”Hjärnanskraft ­ –  Vilka förutsättningar behöver vi ge vår hjärna för att vi ska lyckas i livet?”. I förberedelserna för detta framförande hade vi många intressanta samtal och det föranledde mitt intresse att få veta mer om hur denna mångfaciterade man tänker om livet i stort – om motivationskrafter, och om vad Nisse anser är en hållbar livsstil.

 

Här nedan följer mina frågor till Nisse och hans svar.

 

Tack för dina frågor!

 

Jag tror att de allra flesta av oss har en viss grundläggande livshållning och livskänsla, som följer oss hela livet. Men då dessa kan uttryckas på olika sätt beroende på hur frågan ställs, i vilken situation den ställs, hur livet just då gestalta sig och så vidare, kan svaren tid som annan motsäga vad man tidigare sagt eller tänkt. Jag har försökt besvara dina frågor men har gjort det utan krav på fullständighet.

 

Nisse, vad är dina livserfarenheter? I vilka länder och städer har du bott och arbetat, och varför valde du prästyrket?

 

Född i Lappland av en släkt som varit nybyggare i Lappmarken sedan 1600-talet, där det gäller att tvinga grödan ur jorden med hårt arbete för att inte svälta. Jag är den yngste i en syskonskara på fem och den förste i min egen familj som fick läsa vidare. Flera av min pappas syskon tog dock akademiska examina. Jag läste först en fil kand (i historia och religion för att bli ämneslärare) och 10 år senare en teol kand för att bli präst. Om några dagar har jag varit präst i 30 år – på landet, i stan, på Arlanda flygplats och nu i Hamburg. Efter mina examina arbetade min hustru och jag 3,5 år med biståndsfrågor i Bangladesh.  Senare gick jag en utbildning i själavård (sju terminer).

 

När du summerar din resa hittills, vad är det du tar med dig, och vilka erfarenheter vill du dela med dig till andra?

 

Det är absurt att ha Gud som yrke – jag skall veta något och tala om något som jag har så ytterst lite kunskap om. Men det är världens bästa jobb !

Jag har fått syssla med det som varit viktigast i mitt liv – tankar, böcker, tro, liv. Att få brottas med texterna ger djup tillfredsställelse. Jag har kunnat dra nytta av att mina intressen i musik och har också kunnat bruka det i prästtjänsten. Jag spelar en del och har sjungit med i olika körer. Jag tycker om att stå framför människor, och det är en fördel om man är präst. Jag har fått ta del av många berättelser i samtal. Jag har mött människor i djup sorg och fantastisk glädje. Jag har döpt döende barn och döende äldre. Jag har begravt, vigt och konfirmerat. Att få jobba med ”fjortisar” är en särskild gåva. Jag är glad för att få ha jobbat som präst.

 

Vad är ”Nisses” intressen och passioner? Vad ger dig styrka?

 

Jag vill arbeta med något som är meningsfullt, för mig själv men också för andra. Jag tror att det är det som styrt mig mest. Men också att vara fri att bestämma ramar och delvis innehåll i arbetet.

Jag är starkt känslostyrd och vill ha roligt. Det arbete och de intressen jag har är stimulerande och roliga. Jag är en ”andlig försäljare” då jag vill att människor skall höra och våga ta till sig av det jag har att säga. Då jag kan få en männsika eller en grupp att våga släppa garden och öppna sig i tillit till mig eller till varandra, då har jag nått dit jag vill. Jag behöver, och skall inte, höra allt och veta allt om alla men jag vill kunna nå människor med öppna hjärtan. Det är viktigt för mig att ”leka”, göra galna saker, eller säga saker som väcker intresse då det skapar en tillåtande och kreativ arbetskultur där människor kan komma till sin rätt genom att få ”provtänka”, och prova sig fram.

 

Vad är dina drömmar?

 

Jag har fått förverkliga några av mina drömmar. Andra återstår: Mer musik, fler böcker (forska kan jag nog inte göra längre men en och annan kurs vill jag gärna gå). Läsa ämnen som jag inte sysslat med tidigare. Tänk om jag skulle kunna få ägna mig något lite åt träslöjd!

 

Vilka böcker står på din att “läsa”-lista?

 

Böcker på min läsa lista?!- Huva, de äro legio!

 

Du nämnde att du börjat träna (igen). Vad är det du tränar?

 

Då jag är född nära skogen i en uppförsbacke med massor av vinter under året har jag åkt skidor sedan barnsben – jag har överdimensionerade benmuskler och armar som kvastskaft. Ibland lånade jag brorsans slalomskidor. Vi gick en halvmil i snön över sjön, trampade upp slalombacken och fick tre åk innan det var dax att gå hem. Lift kom långt senare. Med utförsåkningen var det så att jag surrade fast mina pjäxor i skidorna med läderremmar, riktade in dem åt det håll jag skulle åka och sedan åkte skidorna med mig. Jag har alltid haft massor av myror i mina byxor och har alltid varit rörlig. Men jag är egentligen rätt ointresserad av sport som sådan. Hur fort jag springer har aldrig varit intressant och dåligt bollsinne har jag alltid haft. Det måste puttra eller brumma för att skall intressera mig för sport.

 

Vad ger fysisk rörelse dig? Hur känns kroppen och huvudet efteråt?

 

För mig hänger träning hänger ihop med frihet och välbefinnande – att fà röra sig på mina villkor och när jag vill. Men eftersom jag också är oresonligt lat så har jag tidvis duckat då livsandarna vill tvinga ut mig i snålblåsten och duggregnet. Men så kommer rastlösheten över mig och jag får ge mig ut i joggingspår eller på skogsvandring. Det ger mig välbefinnande, styrka och mental förankring.

 

Vilken är ”Nisses” favoritmat? Av vilken slags mat känner du dig stark?

 

Mat är roligt och viktigt. Jag lagar gärna mat. Får jag välja blir det fisk, en rejäl sallad och alltid, alltid efterrätt. Det var efterrätterna som fick våra tre barn att stanna kvar vid matbordet efter utfodringen, under tonårstiden (den som gick innan fick ingen efterrätt). Det skall vara gott! Gärna vin om tillfälle så ges. Plus kaffe och kaka:-)!

 

Hur ofta är du sjuk?

 

Jag har få sjukdagar per år. Jag förknippar mina sjukdagar med mental överbelastning, och ren trötthet.

 

 

Ja, det var några tankar om hur jag tänker.

 

Allt gott!

 

/Nisse